Askur från Håkansgården är den första svenskfödda hingsten som har fått utmärkelsen Hederspremie. Foto: Ingela Bjurenborg
Askur från Håkansgården är den första svenskfödda hingsten som har fått utmärkelsen Hederspremie. Foto: Ingela Bjurenborg


Vad behöver man tänka på när man börjar med hästavel?

Är man intresserad av att föda upp islandshästar behöver man fundera över många olika saker bl a:
Vilket är mitt avelsmål? Vilken typ av hästar vill jag få fram?
Är mitt sto tillräckligt bra så att hon kan användas i avel? Bara för att hon KAN få föl så är det inte samma sak som att hon BÖR få föl!
Är mitt sto friskt, fertilt och utan lynnesfel?
Vilka hingstar passar mitt sto och det avelsmål jag har satt upp?
Vilka hingsthållare/hingstägare är seriösa och har rätt kompetens? Välj inte hingst enbart efter hingstens meriter mm utan också efter vem som är hingsthållare!
Se till att ha ett avtal med hingstägaren/hingsthållaren. Både stoägare och hingstägare har skyldigheter som skall uppfyllas! Har t ex hingstägaren varit noggrann med att rapportera betäckningar innan sista dag dvs senast den 31/12 varje år? Detta går att kontrollera!
Behöver man undvika inavel? Det är ganska självklart för de flesta. Genom att använda Vitrtuell betäckning eller Förslag på hingstar (via stoets Grundregistrering) i WorldFengur kan man få fram inbreeding coefficient (F) dvs inavelscoefficienten som det naturligtvis är väldigt viktig att kontrollera innan man bestämmer vilken hingst som skall användas till stoet! Inavelscoefficienten skall helst vara under 5%. Kontrollera även bakåt i stammen så att det inte finns inavel bland föräldrar mfl.
Har jag tillräcklig kunskap? Man blir aldrig fullärd, men det finns flera olika avelsutbildningar. Se SIF Avels utbildningar!
Har jag någon erfaren och seriös uppfödare som jag kan ha som mentor?
Hur regleras aveln? Det är en hel del regler man skall vara medveten om.
Som sagt det är mycket att fundera över när man sätter igång med avel.
Olika tips finns bl a på SIF Avels hemsida. Se bl a informationen som riktar sig till sto- respektive hingstägare på SIF Avels hemsida.

Hur stora är oddsen att få fram topphästar (avelsbedömning > 8,30)?
Thorvaldur Árnason höll en genomgång av aktuell avelsstatistik och tillgängliga redskap inom islandshästavel vid Höstmötet 2015. Avel i en stor population är mycket förutsägbar men för den enskilda avlaren med ett fåtal ston är mycket beroende av slumpen. Avel är en blandning av genetik, statistik, sunt förnuft och inte minst en del tur.
Den poäng en häst får vid en avelsbedömning är till 40% beroende av arv och till 60% beroende av miljöeffekter. Det är enligt Thorvaldur viktigt att den enskilda avlaren försöker minimera slumpens inverkan vilket ger större chanser att lyckas.
Hur stora är oddsen att få fram topphästar (avelsbedömning > 8,30)?
Enligt Thorvaldur kan man se det som att:

  • Om medelvärdet för föräldrarna är > 8,30 och BLUP för fölen >120 så är chansen för en toppavkomma 1 på 7 avkommor.
  • Om medelvärdet för föräldrarna är ca 8,0 och BLUP för fölen ca 115 så är chansen för en toppavkomma 1 på 19 avkommor.
  • Om medelvärdet för föräldrarna är ca 7,7 och BLUP för fölen ca 100 så är chansen för en toppavkomma 1 på 42 avkommor.

Arvbarheten är bara 40% därför får inte topphästar avkommor som är topphästar. Avkommorna blir oftast inte lika bra som sina föräldrar.
Detta visar verkligen att det finns mycket att göra som avlare för att få de 60% som är miljöbetingelser så bra som möjligt dvs flockfostran, hagmiljö, foder, inridning, träning mm.

Liten rapport från Höstmötet anordnat av SIF och SIF Avel 2015
Under lördag och söndag den 7-8 november höll Svenska Islandshästförbundet och SIF Avel sitt Höstmöte på Hotell Skogshöjd i Södertälje. Tidigare har aveln haft en avelskonferens på hösten, men under de senare åren har Höstmötet innehållit möten för de olika sektionerna inom SIF. Även i år fanns möjlighet att lyssna på föreläsningar med ämnen som kan passa alla.
Det första föredraget hölls av Gabriella Lindgren forskare på SLU, Husdjursgenetik. Föredraget handlade om aktuell forskning kring hästens gener. Forskarna kartläger gener som reglerar sjukdomar och andra viktiga egenskaper hos häst. Vissa egenskaper bestäms av en gen som t ex silverfärg och ögonsjukdomen MCOA som regleras av exakt samma mutation. Andra egenskaper är betydligt mer komplicerade då det är många gener inblandade. Forskning bedrivs bl a på sommareksem, osteokondros, CPL (chronic progressive lymphedema), muskelutveckling och gener för prestationsegenskaper.
När det gäller forskning kring sommareksem bedrivs det en intensiv forskning och det pågår ett samarbete mellan SLU och forskare i Holland, Belgien och England. Tyvärr har det visat sig att det är oerhört svårt att forska på sommareksem på grund av att så många gener verkar vara inblandade. Gabriella uttryckte det som att det är frustrerande svårt. För sommareksem är arvbarheten 0,3 dvs 30% beror på arv och 70% beror på miljön.

Lite information angående inavel
Då betäckningssäsongen närmar sig med stormsteg så finns det mycket att tänka på vid val av hingst! Ett ämne som inte uppmärksammas så ofta är inavel, trots att det egentligen är en väldigt viktig fråga. Vid ett internationellt seminarium i  Reykjavik den 1-2/12 2017. Talade bl a den isländska avelsledaren Thorvaldur Kristjánsson om detta.
Han gick igenom grunder avseende djuravel och genetiska analyser. Syftet med djuravel är att förbättra populationen genom selektion och minska inavel. Selektion i populationen är nödvändig för att åstadkomma avelsframsteg och det är helt uppfödarnas ansvar att välja. Det finns utrymme för att ytterligare utveckla rasen genetiskt utan inavel. Uppfödaren behöver ha ett klart avelsmål och använda all tillgänglig information. Det absolut viktigaste är att med så hög säkerhet som möjligt välja de bästa föräldrarna till nästa generation. BLUPen är ett verktyg, liksom avkommebeskrivningarna för premierade hingstar. När det gäller inavel måste man ha kontroll över inavelsgraden i populationen. Där har man glädje av den informationen som stamboken kan ge. Genetisk variation behövs för att kunna nå genetiska framgångar och finna en balans mellan inavel och avelsframsteg.
Inavel definieras som korsningar mellan besläktade djur. Inavelskoefficienten ökar ju mer föräldrarna är besläktade. Inavel minskar den genetiska variationen och antalet homozygota loci ökar vilket orsakar att olika genetiska defekter kan ta sig uttryck. Det finns inte heller någon möjlighet att återvinna de genanlag som går förlorade genom inavel. Möjligheterna till variation minskar och därmed selektionen för att producera individer med de egenskaper man önskar och som kan möta marknadens behov. Det är inte en realistisk metod att korsa enskilt inavlade blodslinjer för att nå avelsframsteg, då generationsföryngringen på häst är långsam. Utgår man enbart från BLUP finns också en risk för minskad genbas, så man måste ta hänsyn till variationen. Inavelsgraden i populationen har ökat under de senaste ca 20 åren. För att bevara den genetiska variationen behöver man:

  • Undvika inavel, korsa nära besläktade individer
  • Använda fler individer från olika blodslinjer
  • Skapa medvetenhet hos uppfödarna när det gäller genetisk variation
  • Ha ett brett avelsmål

Utvecklingen av bedömningssystemet har flera mål som går ut på att definiera fler olika områden och följa utvecklingen inom vetenskap och ridning. Även avelsmålet kan behöva omvärderas för att fånga fler parametrar som beskriver den häst som är målet. Ett brett avelsmål är som sagt värdefullt för att bibehålla genetisk variation och för att kunna möta marknadens behov.
Anteckningarna har gjorts av Monique Nilsfors

Sporthästar
Det finns verkligen många svenskfödda tävlingshästar på högsta nivå! Men för att behålla den höga nivån på svensk sportavel behövs säkert import av bra sportavelförärvare. Annars kan vi inte behålla vår plats i jämförelse med andra länder.
Askur från Håkansgården - en viktig förärvare av sporthästar
Den svenskfödda hingst som hittills har betytt mest när det gäller att få fram många hästar som fungerar mycket bra som sporthästar är Hederspremiehingsten Askur från Håkansgården. 2017 har han 74 avkommor som har tävlats eller tävlas! Askurs avkommor har visat att han verkligen har haft otroligt stor betydelse för svensk sportavel. Bland avkommorna finns bl a: Thyrnir från Knubbo, Prins från Wreta, Hrekkur från Hålåsen, Oddur från Mörtö, Ómi från Stav, Axjón från Stormsund, Sigurrós från Lilla Årnebo, Nítróglusserín från Hella.
2017 hade Askur 15 avkommor med på SM. På VM i Herning 2015 hade Askur 3 avkommor:
Prins från Wreta
Nitroglusserin från Hella
Thyrnir från Knubbo
Han var dessutom morfar till Dagstjarna från Knubbo i Avelslandslaget för Sverige och Trú från Sundäng som tävlade för Schweiz.
Askur är född 1992. Han är e. Kveikur frá Midsitju och u. Ljósbrá frá Ásgeirsbrekku. Uppfödare: Mariette Andersson
Ägare : Mariette Andersson, Sven-Åke Andersson och Johan Häggberg
Askurs egna meriter:
3 VM guld
3 VM silver
1 VM brons
1 NM guld
1 NM silver
5 SM guld
1 SM silver
Dessutom världsrekord i stilpass (9,08) vid VM 2003. Detta världsrekord stod sig i 14 år och han blev inte slagen av någon mindre än sin egen dotter dvs. Valsa från Brösarpsgården 2017! Plus 10,0 i pass som avelshäst vid VM 2003 i Herning.
Det blir spännande att se vilken hingst som blir nästa stora förärvare av sporthästar!